Blomfluga eller bananfluga
Bananfluga Drosophila melanogaster är en flugart som ingår i släktet Drosophila och familjen daggflugor Drosophilidae.
så blir du av med dem - Vi i Villa
Arten beskrevs blomfluga eller bananfluga Johann Wilhelm Meigen år Bananflugan är en av de mest använda modellorganismerna inom biologinden används i dag i mycket stor skala i ett stort antal av olika forskningsfält och har historiskt använts för mycket av den viktigaste och grundläggande forskningen inom genetiken. Namnet Bananfluga kommer av att den ofta påträffas vid frukt.
Ibland används även ordet "ättiksflugor" och "fruktflugor". Helt felaktigt är att kalla dem "blomflugor", vilket är namnet på medlemmar i familjen Syrphidae. Likt övriga tvåvingar genomgår bananflugan en fullständig metamorfosdetta innebär att den utvecklas från ägg, till larv, puppa och till sist når det fullvuxna stadiet som hos insekter kallas imago. Livscykelns längd varierar till en viss grad beroende på omgivningen, och framförallt temperaturen.
Nedan följer ungefärliga tidslängder för de olika stadierna vid 22 °C.
Bli av med bananflugor – 4 smarta och effektiva tips
Vid 18 °C tar utvecklingen ungefär dubbelt så blomfluga eller bananfluga tid. Äggen hos bananflugan läggs normalt i ruttnande frukt. Äggen är avlånga, vita, möjligtvis något gulaktiga och ca 0,5 mm långa. Utstickande från äggen är två stycken utskott, dessa används för att förse ägget med luft. Detta behövs då äggen ofta är begravda strax under ytan på det substrat som äggen lagts i.
Äggen kläcks ungefär en dag efter att de lagts. Larvstadiet delas upp i tre olika stadier. Första och andra larvstadierna är ca 1 dag långa. Tredje larvstadiet är ca 2 dagar långt. Stadiet som puppa är hos bananflugan ca dagar långt. Vuxenstadiet hos insekterkallat imagonår bananflugan ca dagar efter att den lagts som ägg. Honan blir sexuellt mogen efter timmar. En hona kan lägga ca ägg per dag.
Bananflugan har ett specifikt parningsbeteende som inleds av att hannen positionerar sin kropp rakt bakom honan, om honan rör sig så cirkulerar hannen ofta runt honan.
Hannen börjar sedan blomfluga eller bananfluga nudda och lätt slå på honans bakkropp, samtidigt som detta sker så börjar hannen då och då sticka ut en av sina vingar och rytmiskt vibrera denna vilket skapar en slags parningssång som kan uppfattas av honan. Denna parningssång är art -specifik och gör att bananflugan kan urskilja medlemmar från sin egen art från andra närbesläktade medlemmar av Drosophila.
Efter en period på några få sekunder och upp till två minuter från att hannen initierat parningsbeteendet och så sticker hannen ut sin proboscis och slickar på honans könsorgan, direkt följt av att hannen gör ett försök till att bestiga honan. För att bestigningen skall lyckas krävs att hannen böjer bakkroppen och att honan positionerar sin bakkropp och sitt könsorgan på ett specifikt sätt.
Om detta inte lyckas så avbryter hannen parningsförsöken en kort stund och börjar sedan om från början av parningsritualen. Hos vildtypen av den vuxna bananflugan är ögonen tegelröda och kroppen i huvudsak gul-brun, med tvärgående svarta ringar runt buken. Flugorna uppvisar könsdimorfism. Honorna är cirka 2,5 millimeter långa, medan hannarna är något mindre och baksidan av deras kroppar mörkare.
Bananflugor: den ultimata guiden
Hannarna har dessutom en distinkt svart fläck blomfluga eller bananfluga bakkroppensom dock är mindre märkbar hos individer som nyligen kläckts ur puppan. Vidare har hannarna en rad med borstliknande filament på första benparets tarser. Bananflugan kommer ursprungligen från Afrikafrån regionen nära ekvatornmen har sedan spridits över nästan hela världen och har idag en global utbredning i miljöer kopplade till dess kommensalism med människan.
Arten finns så långt norrut som Tammerfors i Finland och så långt söderut som Blomfluga eller bananfluga i Australien. Dess spridning och moderna utbredning är en följd av att den kan föröka sig i olika typer av mänskligt avfall och på domesticerade växtarter. Bananflugan är en av de vetenskapligt allra mest studerade djurarterna och den används som modellorganism inom ett stort antal olika forskningsfält inom biologin.
Traditionellt användes bananflugan främst som modellorganism inom genetikendär den började användas år Detta började med de experiment som gjordes av Thomas H. Morgan och andra tidiga amerikanska genetiker. Thomas H. Morgans arbete under början av talet som gjordes med bananflugan gav starka bevis för att det ärftliga material som vi nu vet är DNA fanns i kromosomerna.
Eftersom Morgan behövde olika varianter av bananflugan för att kunna studera ärftlighet så korsade han ett stort antal individer med varandra och undersökta avkomman mikroskopiskt i hopp om att hitta en ny variant.