Gamla högskolan göteborg
Göteborgs högskola var en högskola i Göteborg och en av föregångarna till Göteborgs universitet. Högskolans stadgar antogs 20 decemberstadfästes av Kungl. Maj:t 5 april och högskolan invigdes 15 september Göteborgs universitet uppstod 1 oktober då Göteborgs högskola sammanslogs med Göteborgs medicinska högskola. De första planerna på en högskola i Göteborg kan spåras till mitten av taletkopplade till metoden att använda undervisning i arbetet med gamla högskolan göteborg av de nyerövrade danska provinserna.
Detta spelade en stor roll vid tillkomsten av "Götheborgs Kongl. Gymnasium" 27 mars Vid ett ständernas utskottsmöte i Göteborg 2 april framfördes tanken på att för ändamålet grunda ett nytt universitet, dess tänkta placering skiftade mellan Göteborg, Linköping och Lund. Dessa planer gick dock i stöpet av olika skäl och det blev i stället Lund, som fick det nya universitetet för "Göta rike".
gamla högskolan göteborg3
Tanken på ett universitet har troligtvis en andel i tillkomsten av Margareta Hvitfeldts stora donation i testamentet fråntill förmån för "Hans Maj:ts akademi eller gymnasium i Göteborg och den studerande ungdomen av Bohuslän". Den gamla högskolan göteborg bildningsideologen Nikolaj Frederik Severin Grundtvig anses vara folkhögskolans grundare. Han ville redan skapa en fri nordisk högskola, [ 3 ] helst placerad i Göteborg, "i närheten av den ö, där Nordens konungar fordom möttes och rådslogo om Nordens tarv och gemensamma behov" läs: Kungälv.
Grundtvig ville ersätta de gamla, föråldrade och försoffade nordiska universiteten med seminarier för utbildning av ämbetsmänfolkhögskolor för allmänheten och ett för hela Norden gemensamt universitet av en helt ny typ. Studierna skulle vara tillgängliga för alla, som önskade få fördjupade kunskaper inom olika områden, utan krav på examina. Livet i Göteborg hade länge präglats av en liberal kulturpolitik och diskussionerna kring behovet av en högre utbildningsanstalt gamla högskolan göteborg staden blev allt intensivare.
Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg inledde en offentlig föreläsningsverksamhetmer regelbundet frånsom var tillgänglig för alla som önskade. Föreläsningarnas syfte var "att väcka intresse för vetenskapliga ämnen och höja allmänhetens kunskapsnivå". KVVS ordförande, domprosten Wieselgren, uttryckte sin förhoppning vid en sammankomst den 23 mars, att få "i den allmänna bildningens och vetenskapens intresse se nya akademier uppväxa, särdeles på denna ort".
Föreläsningarna i dess dåvarande form pågick till och anses ha varit både framgångsrika och välbesökta, och fick karaktären av en fast institution. År tillsattes en kommitté som hade till uppgift att bättre organisera samt utvidga föreläsningsverksamhet, samtidigt som planerna på en "fri akademi" tog fart. Från starten och fram till var det professor Carl PalmstedtChalmersska slöjdskolans föreståndare, som ensam fick ansvara för den verksamheten, vilket anses ha varit huvudskälet till omorganisationen Den legendariske göteborgsprofilen S.
Hedlund var initiativtagare till både föreläsningsverksamheten samt grundandet av Göteborgs museum.
Historien om Göteborgs universitet
Han hade en nyckelroll inom Göteborgs kulturliv samt fick avgörande betydelse för skapandet av Göteborgs högskola. Med sin liberala uppfattning reagerade han mot universiteten i Uppsala och Lund som hade examenstvång samt fasta lärostolar. Han föreslog istället bildandet av en fri akademi, där "läroämnen inte var givna på förhand utan beroende av tillgång på bra lärare och ämnets aktuella betydelse".
Göteborgs undervisningsfond bildades genom beslut i stadsfullmäktige och på förslag av juris kandidat Aron Philipsson.
gamla högskolan göteborg4
Syftet var att skapa ett stabilare underlag för föreläsningsverksamheten. Medlen, 35 kronor, togs ur den "Renströmska fonden". Önskemål om en högre undervisningsanstalt i Göteborg hade även Sigfrid Wieselgrensom i en artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 29 november förordade "upprättandet fakultetsvis af ett universitet. Konsekvensen blev att från kunde föreläsarna nu ersättas med en anställning under ett år eller längre tid.
Under åren — förekom ett tjugotal föreläsarebland dem flera vetenskapsmändär Viktor Rydberg"de liberala idéernas förkämpe", var först ut under åtta terminer — Genom de offentliga föreläsningar och debatten i pressen hade beslutet om en högskola förberetts i årtionden. Två donationer till en högre undervisningsanstalt eller högskola gav anledning till, att högskoleidéns främste ivrare, S.
Hedlund, den 5 februari föreslog Göteborgs stadsfullmäktige, att frågan skulle utredas. Almqvist och Joseph Andrén. Man krävde att stadsfullmäktige skulle "gå i författning om åtgärder för bringande till snar verkställighet av de vackra ändamål, som framlidne Eduard Magnus och Fredrik Lundgren velat med sina donationer till Göteborgs stad främja". Donatorerna var snusfabrikören Fredrik Lundgren, 27 mars med riksdaler riksmynt först tillgängliga vid donatorns dödbestämd "till grundfond för en högre undervisningsanstalt eller högskola", grosshandlare Eduard Magnus, 8 december med kronor tillgängligt gamla högskolan göteborg, "att utgöra bidrag för inrättandet här i staden af en högre läroanstalt med syfte att ersätta bristen af ett universitet.
Bland dessa gick meningarna åt två skilda riktningar, av vilka ingendera ville upprätta ett universitet eller en fakultet med examensväsen. Företrädarna för den ena riktningen föreslog en fri högskola, vars direkta undervisning skulle anknyta sig till i staden redan befintliga institutioner; den andra riktningen åter föreslog en handelsakademi.
Frågan fick ny aktualitet genom en donation — under namnet "David Carnegies donationsfond till Göteborgs Högskola" — från David Carnegiedå boende i Skottlandden 19 maj med villkor, att en högskola skulle inrättas med fasta lärostolar i någon vetenskaplig huvudgrupp, helst filosofiska fakulteten. Carnegie förklarade sig villig att till Göteborgs stad, inom sex månader efter det att stadsfullmäktige fattat beslut, överlämna ett belopp av kronor, under förutsättning att fullmäktige innan års utgång beslutade om att använda de Lundgrenska och Magnusska donationerna, med vissa förbehåll.
Den 10 november beslutade stadsfullmäktige att de dittillsvarande fonderna, inklusive de 35 kronor som återstod av "Göteborgs Undervisningsfond", skulle anvisas till en högskola, vilket med ränta till gamla högskolan göteborg juli gav 1 kronor.
En interimsstyrelse tillsattes, som föreslog att högskolan först skulle öppnas då dess fonder avkastade minst 60 kronor. Detta blev snart verklighet då ytterligare donationer kom till: Oscar Ekmans donationsfond till Göteborgs högskola 24 december med kronor, samme donator ger 15 maj kronor, den 16 maj ytterligare kronor och därefter 2 december överlämnar Ekman 40 kronor "afsedd såsom bidrag till upprättande af en ny professur i klassiska språk".