Hur många procent av polulation in hela världen har depression
Depressive disorders prevalence
För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox. Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare.
Flertalet barn och vuxna i Sverige svarar att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär, såsom oro, stress och sömnbesvär. Det är också fler idag än tidigare som får psykiatrisk vård. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor.
Våra enkätundersökningar visar att de flesta barn och vuxna i Sverige har en god självskattad hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande.
Depression är en av våra vanligaste folksjukdomar
Psykiskt välbefinnande kan bland annat handla om hur nöjd man är med livet livstillfredsställelse. Bland skolbarn i åldern 11, 13 och 15 år finns en relativt god livstillfredsställelse och utvecklingen under talet har varit stabil. Pojkar skattar generellt sin livstillfredsställelse högre än flickor och åringar gör högre skattningar är och åringar.
Psykiskt välbefinnande kan också handla om hur man klarar av olika saker i vardagen. Det kan handla om att ha bra relationer, kunna lösa utmaningar eller att ha en ljus syn på framtiden. Med detta sätt att mäta svarade 86 procent av befolkningen 16 år eller äldre att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Andelen var högst i åldersgruppen 65—84 år 91 procent och lägst bland 16—åringarna 77 procent.
I alla åldrar var andelen med gott psykiskt välbefinnande högre bland män än kvinnor. Figur 1. Andel män och kvinnor i olika åldersgrupper som uppger gott psykiskt välbefinnande, Källa: Nationella folkhälsoenkäten. Även om de flesta har gott psykiskt välbefinnande eller god livstillfredsställelse är psykiska besvär vanligt. Bland skolbarn kan det handla om att känna sig irriterad eller på dåligt humör, att ha svårt att somna eller att känna sig nedstämd.
Statistik om psykisk hälsa i Sverige
Bland vuxna är det vanligt med ängslan, oro eller ångest och sömnbesvär. Högst andel som uppger psykiska besvär finns bland flickor och kvinnor och bland tonåringar och unga vuxna. Under talet har andelen med besvär ökat figur 2bland både barn och vuxna. Figur 2. Andel kvinnor och män 16—84 år som svarar att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, — Allvarlig psykisk påfrestning innebär att man har en relativt hög nivå av besvär så som oro, nedstämdhet och hopplöshetskänslor, vilket innebär att man skulle kunna ha ett psykiatriskt tillstånd.
Allvarlig psykisk påfrestning är vanligast i den yngsta åldersgruppen, särskilt bland kvinnor figur 3men även bland de äldsta kvinnorna finns en högre andel jämfört med övriga åldersgrupper. Figur 3. Andel män och kvinnor i olika åldersgrupper som uppger allvarlig psykisk påfrestning, Både skolbarn och vuxna under 30 år svarar oftare än andra att de känner sig stressade. För skolbarn handlar stressen ofta om skolarbetet.
Prevalens- och depressionstatistik i olika länder i världen
Flickor svarar oftare än pojkar att de känner sig stressade på grund av skolarbetet, men bland både pojkar och flickor är andelen stressade högst bland åringar och lägst bland åringar figur 4. Figur 4. Källa: Skolbarns hälsovanor. Även bland vuxna är det vanligt att uppge stress och andelen är högst bland unga. Av kvinnorna i åldern 16—29 år svarade 37 procent att de känner sig ganska eller mycket stressade.
Bland männen var denna andel hälften så hög 17 procent. Bland personer över 65 år är andelen som uppger stress låg 5 procent. Över tid har andelen som uppger stress ökat i gruppen 16—29 år och i viss mån bland 30—44 åringar. Under hela talet har det skett en gradvis ökning av andelen som får vård för psykiatriska tillstånd. Det gäller både läkarbesök och läkemedelsuttag.
Andelen som har fått psykiatrisk vård är högre bland flickor och kvinnor i alla åldrar, men bland äldre är könsskillnaden mindre. Bland barn och yngre vuxna var adhd den vanligaste diagnosen och det gäller båda könen. För kvinnor från 45 år och uppåt var stress och depression vanliga orsaker till vård, medan det för män i samma ålder oftast rörde substansberoende.
Det är dock relativt få personer över 65 år som vårdas i den specialiserade vården figur 5.