Längd vikt tabell harr
Ordning laxartade fiskar Salmoniformes En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och arter. I Europa endast 5 familjer, varav 1 är inplanterad.
Skattade vikter – Kraddselefiske
Familj laxfiskar Salmonidae Kraftigt byggda fiskar med avlång, spolformad kropp. Ett gemensamt drag för alla familjens arter är en längd vikt tabell harr fettfena ett hudveck utan fenstrålar på bakryggen. Alla arter är antingen anadrom a eller helt sötvattenlevande. Familjens systematik är invecklad och har varit föremål för många undersökningar.
Lokala varianter utbildas snabbt. Förmodligen finns flera biologiska arter än som f n är kända. Laxfiskarna har exempelvis under sin utveckling genomgått upprepade kromosonfördubblingar. Arterna finns huvudsakligen i tidigare nedisade områden på den norra hemisfären. Landisarnas fram- och tillbakaryckningar har ytterligare komplicerat evolutionsförloppet.
Det är kanske omöjligt att för laxfiskarna åstadkomma en fylogenetisk t korrekt systematik. Familjen omfattar 10 släkten och ca 68 arter, med utbredning i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika. Inplanteringar har företagits i Sydamerika och Australien samt dessutom i stora delar av Afrika och Asien utanför det spontana förekomstområdet. I Europa finns 9 släkten och förmodligen ca 15 arter, men 8 är inplanterade.
Harr Thymallus thymallus Kännetecken : Känns lätt igen på den stora, höga ryggfenan, vilken liksom stjärtfenan skiftar i blågrått, purpur och lila.
Kroppens färg varierar från silvergrått till mörk bronslyster. Harren har en svag doft av timjan. Längden kan i sällsynta fall uppgå till 69 cm Kaitumjaure.
Längd på Längdskidor
Vikt i Sverige upp till kg, i Finland 6,7 kg. Utbredning : Österut till Volgas övre vattensystem. Söderut till mellersta Frankrike, norra Italien, Donaus vattensystem och mellersta Ryssland. Förekomst i Sverige : Harren är huvudsakligen en nordsvensk fisk. I söder finns den i Klarälvens system samt i Vättern.
Harr - Fisk Basen
Den är sällsynt i Vänern. I Lagans vattensystem torde den numera förekomma blott vid sträckan Strömsnäsbruk-Traryd i Småland. Förmodligen är den numera utgången ur Motalaströms och Svartåns system. Norr om Dalälven förekommer den i alla landskap liksom längs Norrlandskusten, särskilt från Hälsingland och norrut till Torne älv. I fjällen går den upp i björkregionen, i sällsynta fall även i videregionen, t ex i Råstojaure i Torne lappmark.
Finns även i Bottenviken och Bottenhavet längs Norrlandskusten, framförallt i Norrbottens skärgård. Arten har inplanterats på flera platser i Värmland. Miljö : Älvar, strömmar, sjöar och bräckhav med steniga bottnar och klara, kalla och väl syresatta vatten. I Norrbottens skärgårdar står hanen gärna utanför bränningarna. Även klippbottnar täckta av sand.
Skattade vikter
Tål inte vattentemperaturer över 20° C. Längd vikt tabell harr : Periodiska vandringar uppför och nedför floder och bäckar äger rum i samband med leken. Populationen i Ängerån, Västerbotten, flyttar vid några månaders ålder och ca 10 cm längd i aug-sept till havet för att 4 år senare i maj återvända till födelseplatsen i samma å för lek. Sannolikt har också andra nordliga harrbestånd liknande anadrom a vanor.
Vanor : I övrigt stationär. Harren lever ofta i stim men varje fisk har ett eget område, som försvaras gentemot kamraterna, trots att uppträdandet i övrigt är kollektivt. Kan från ca 3 m djup på bottnen se på vattenytan flytande byten, som fångas effektivt trots stark ström. Fångar även flygande insekter. Periodvis blir harrens jakt rentav intensiv. Strax före och under svärmningen av nattsländor, som markeras av deras dans tätt över vattenytan, ägnar sig harren åt fångst av nattsländelarver husmaskar och puppor nere på bottnen.