Fakta om gustav den andra adolf
Han var Sveriges kung i början av stormaktstidenfrån till När Gustav besteg tronen ärvde han tre olika krig från fadern som han själv fick avsluta. Minst förmånligt slutade kriget mot Danmark där Sverige genom freden i Knäred fick betala Älvsborgs lösen för andra gången - se även Älvsborgs lösen Gynnsammare blev däremot freden i Stolbova - efter det ingermanländska kriget mot Ryssland - som utvidgade den finska gränsen i öster.
Kriget mot kung Sigismund i Polen Johan III:s son och Gustav II Adolfs kusin som inte hade gett upp sina anspråk på den svenska kronan, flammade återigen upp och höll Gustav sysselsatt fram till hösten då ett sexårigt fredsstillestånd slöts i Altmark. Under kriget mot Polen erövrades bland annat Livland södra hälften av Estland och norra hälften av Lettlandse karta.
Gustav II Adolf är mest känd för Sveriges ingripande i det trettioåriga kriget då han landsteg i Tyskland med den svenska armén för att hjälpa protestanterna i deras kamp mot den katolske kejsarens trupper som genom sina territoriella vinster nu utgjorde ett hot mot det svenska riket. Genom ett förbund med Frankrikesom strävade efter att minska den tyska kejsarmakten, lyckades Gustav II Adolf få med sig några av de nordtyska protestantiska länderna.
Gustav II Adolf
Efter en rad svenska segrar - bland annat vid Breitenfeld - vände kriget till protestanternas fördel. Gustav II Adolf - eller lejonet från Norden som han kallades i den svenska och nordtyska propagandan - blev därefter de protestantiska arméernas självklara ledare fram till sin död under slaget vid Lützen den 6 november Gustav II Adolfs ingripande i det trettioåriga kriget fick stor betydelse för både Europas och Sveriges historia då det säkrade protestantismens fortlevnad på den europeiska kontinenten och begränsade den tyska kejsarmakten.
Det var också i samband med detta som grunden lades för det svenska stormaktsväldet. Under sitt styre lät Gustav II Adolf omorganisera och bygga ut den svenska krigsmakten. En nationell armé upprättades där varje landskap hade ansvar att sätta upp ett landskapsregemente. Tillsammans med sin närmaste rådgivare Axel Oxenstierna fortsatte Gustav centraliseringen av den svenska staten som hans farfar Gustav Vasa hade påbörjat under talet.
Olika ämbetsverk kollegier - en slags äldre form av myndigheter - upprättades, bland annat krigskollegiet och kanslikollegiet nuvarande regeringskansliet. Även lagskipningen reformerades med inrättandet av hovrätter runt om i landet. Samtidigt anlades en rad städer, bland annat Göteborg. Under perioden tillkom även Sveriges första gymnasier. Tillsammans fick de dottern Kristinasom senare blev Sveriges drottning.
Gustav Il Adolf var endast 17 år när han tillträdde som fakta om gustav den andra adolf och fick avge en kungaförsäkran utformad av Axel Oxenstierna. Sverige låg i krig med tre länder - Ryssland, Polen och Danmark. Läget var hotande för den unge kungen och mot den bakgrunden har hans snabba framgångar inom administration och ekonomi samt i de olika krigen tett sig desto märkligare.
Men Karl IX hade berett vägen för sin son. Adeln hade tuktats genom Linköpings blodbad och inom landet ifrågasattes inte Gustav Adolfs arvsrätt. Ändå vore det fel att inte betona Gustav II Adolfs stora insatser.
Gustav II Adolf - svensk hjälte och protestantisk messiasfigur
Han förändrade Sveriges ställning inrikespolitiskt och utrikespolitiskt mer än kanske någon annan gjort. Han hade ett snabbt intellekt och stor förmåga att klara kriser. Inrikespolitiskt var det avgörande att han valde att samarbeta med Axel Oxenstierna och adeln i stället för att ta strid. Därigenom fick han hjälp med det omfattande administrativa reformarbete som han inledde både på det militära och det civila området.
Län och landshövdingar, regementen och överstar inrättades och utsågs. Inte mindre än 24 platser fick stadsrättigheter under hans regeringstid - bland dem Göteborg. Gustav II Adolf har dock främst gått till historien som den store krigarkungen. Han reformerade armén och byggde upp flottan. Efter att ha avslutat de danska, ryska och polska krigen gav han sig in i det som senare skulle kallas trettioåriga kriget.
Många har diskuterat avsikterna med de många krigen. En del har försvarat dem med att de var nödvändiga på grund av att det svenska kärnlandet annars var hotat, andra med att kungen var starkt troende och drevs av en religiös övertygelse då han bekämpade katolikerna.
Men det finns också de som ansett att motiven var ren erövringslusta och en glädje i att i spetsen för den svenska armén briljera på de europeiska slagfälten. Han ville göra Sverige större och dessutom spela en central roll i den europeiska politiken, kanske som tysk kejsare.
Gustav II Adolf - Vasamuseet
Litteratur: Göran Behre m. Text: Robert de Vries red. Slaget vid Breitenfeld strax utanför Leipzig i september har en framträdande plats i svensk militärhistoria. När Gustav II Adolfs protestantiska armé besegrade den tidigare så segerrika katolska armén under Johan Tilly innebar det att en katolsk dominans i Tyskland förhindrades. Dessutom tolkades Breitenfeld som en triumf för ett militärt nytänkande där den svenske kungens rörliga trupper kom att bilda skola.