Prostatit psa vad kan man göra
Det finns åtminstone fyra olika undertyper av prostatit. Endast cirka 10 procent av sjukdomsfallen kan bevisas vara orsakade av bakterier. Den allra vanligaste formen är kronisk, det vill säga långvarig, prostatit utan bakteriefynd. Prostatan finns djupt inne i bäckenbotten. Dess uppgift är att utsöndra en del av sekretet i sädesvätskan och även lagra dessa.
Hos en vuxen man väger prostatan cirka 20—25 gram. Storleken ökar med åldern. Trots att prostatit är en vanligt förekommande sjukdom är den inte särskilt känd. I Finland drabbas uppskattningsvis cirka 14 procent av männen. Märkbart många patienter insjuknar minst en gång i livet på nytt. En yngre man kan insjukna i prostatit på samma sätt som en äldre, även om sjukdomen är mer allmänt förekommande vid högre ålder.
Prostatit – besvärligt och långvarigt
Akut prostatit är en akut sjukdom, ofta med feber och kraftiga symtom vid urinering samt buksmärta som strålar ut mot könsorganen. Man känner huvudsakligen inte ännu till hur kronisk prostatit uppstår. Det har forskats synnerligen lite om detta. Det finns flera olika teorier om vad som orsakar prostatit. Det kan eventuellt vara fråga om en så kallad autoimmun reaktion, där kroppen i sig orsakar en inflammationsreaktion.
Å andra sidan kan man tänka sig att urinen strömmar tillbaka från urinröret prostatit psa vad kan man göra prostataledarna, vilket orsakar en kemisk vävnadsirritation. Strukturella och funktionella hinder för urinströmmen kan bidra till att man insjuknar. Oberoende av vad som startar inflammationsprocessen leder denna ofta till svullnad i vävnaden och nedsatt syreupptagning i vävnaden samt olika skador på lokal cellnivå, orsakade av inflammationsreceptorer.
Symtomen vid kronisk prostatit kan vara mycket mångsidiga. De utvecklas långsammare än vid akut prostatit. Symtomen kan variera från man till man och även från ett insjuknande till ett annat hos samma individ. De vanligaste är urineringsbesvär, tätare behov av att urinera, sveda vid urinering och svårt att urinera. Prostatit kan påminna om könssjukdomar genom att bland annat orsaka klåda och sveda i urinröret eller dess öppning.
Det vanligaste symtomet är värk i nedre delen av buken och som strålar ut mot testiklarna, mellangården, lårens insida, ljumskarna och till och med korsryggen.
Blodprovet PSA
Smärtan är svår att lokalisera. Prostatit kan även påverka sexlivet genom att orsaka smärta vid utlösning eller erektionsstörningar. Blod i sädesvätskan kan också vara ett tecken på prostatit. Kronisk smärta gör ingen på gott humör, den ökar risken för depression och annan irritation. Prostatit och särskilt smärtan kan vara från veckor till flera månader.
Hos vissa män blir mottagligheten för sjukdomen permanent.
De vanligaste symtomen utgör grundpelarna för en diagnos. Prostatan känns ofta öm vid en undersökning via ändtarmen. Det finns inget egentligt laboratorieprov som skulle kunna ange vilken sjukdom det är frågan om. Vanliga blodprov som anger infektion är inom gränserna för referensvärden. Urinprovet är rent. Prostatit kan höja PSA-värdet rejält och då kan det av misstag uppstå misstanke om prostatacancer, särskilt om det är frågan om en man under 50 år.
PSA-prov för prostatacancer
Det rekommenderas allmänt att man genomför ett test med att massera prostatan för att påvisa bakterier, men i praktiken är detta svårt att genomföra på en vanlig mottagning. Man kan även avskilja bakterier från sädesvätskan. De vanligaste bakterierna är kolibakterier, enterokocker och stafylokocker. Ibland kan det vara svårt att tolka resultaten. Det är alltid inte klart vilket resultat som är verkligt viktigt.
Behandlingen av prostatit grundar sig i stor omfattning på erfarenhetsbaserad information, det finns inget målinriktat läkemedel.