Hyreslägenhet älvsbacka
Category: Älvsbacka (S)
Stadsplanering i Göteborg har funnits allt sedan åren och hyreslägenhet älvsbacka, då staden anlades av holländare som en fästningsstad enligt regularitetens princip. Stadsplanen var utformad som en rutnätsplan med kanaler parallellt med gatorna, men hänsyn fick tas till markförutsättningarna. Utanför den centrala befästningen låg förstäderna Masthugget och Majorna.
Bebyggelsen bestod av trähus och under talet och början av talet drabbades staden av flera svåra stadsbränder, varefter ny trähusbebyggelse förbjöds och de nya husen uppfördes i sten. År upphörde staden som fästningsstad och de omgivande murarna revs, vilket gav utrymme för ny bebyggelse.
Vi har nycklarna till ditt nya hem
Industrialiseringen medförde att Göteborgs befolkning ökade kraftigt med början från talet. Genom en stadsplanetävling på talet togs en stadsplan fram för nya områden utanför vallgraven, vilken fastställdes år och kom att genomföras fram till omkring sekelskiftet År genomfördes en ny stadsplanetävling för områden öster om Heden, mot Fattighusån och Mölndalsånsamt Landala och Johanneberg.
Staden expanderade genom inkorporering av de omkringliggande områdena MajornaAnnedal och Landalasamt Lundby socken och Örgryte socken Under mitten och andra halvan av talet skedde ytterligare inkorporeringar: Västra Frölunda sockenBacka sockende omkringliggande kommunerna på Hisingen och och nordöst om stadensamt Styrsö Under talets första hälft präglades stadsplanearbetet av stadsingenjören Albert Lilienbergvars planer upprättades enligt talets nationalromantiska och talets klassicistiska byggnadsideal, och hans efterträdare Uno Åhrénvars planer upprättades enligt funktionalismens ideal.
Under talet genomfördes en kraftig förnyelse av bostadsbeståndet genom omfattande saneringar av de gamla arbetarstadsdelarnasamtidigt som miljonprogrammet genomfördes under åren till och nya bostadsområden uppfördes. Samtidigt byggdes trafikinfrastrukturen ut med stora trafikleder hyreslägenhet älvsbacka nya förbindelser över Göta älv i form av Älvsborgsbron och Tingstadstunneln.
Efter nedläggningen av varven på talet kom de gamla varvsområdena på Norra Älvstranden att omvandlas till områden med bostäder, kontor och forskningsinstitutioner. Under talet har stadsplaneringen inriktats på att bygga staden inifrån och ut och förtäta och bygga ut centrala staden genom bland annat Vision Älvstaden. År antogs en översiktsplansom sträcker sig fram till år Inom ramen för Västsvenska paketet genomförs flera infrastrukturprojekt i form av bland annat Västlänken och Marieholmstunneln.
Göteborg anlades enligt en rutnätsplan med kanaler och var försedd med kraftiga försvarsanläggningar. Bebyggelsen bestod huvudsakligen "hyreslägenhet älvsbacka" trähus.
När Gustav II Adolf valde platsen för det nya Göteborg, som han långt innan Sverige återfick Älvsborgs fästning hade bestämt sig för att grunda, föll hans ögon på den fuktiga, sanka strandängen mellan bergsknallarna vid Göta älvs mynning. Han såg hur en hyreslägenhet älvsbacka hans drabanter klafsade omkring i gyttjan hyreslägenhet älvsbacka grästuvorna, och frågade därför sina följeslagare, om där inte var alldeles för blött.
Man kan påla, och man kan dränera. Jag föreslår, att man avstår från att gräva någon utvidgad hamnbassäng här nere mellan bergen och i stället lägger en bred kanal rakt in över gräset och kanske en tvärkanal, som går ut på andra sidan det lilla berget. Det suger upp vattnet och båtarna ligger minst lika bra. Så kan man bomma för kanalmynningarna också, nattetid och i krig.
De tidigaste stadsplanernafrån och[ 6 ] var utformade av holländarna enligt regularitetens princip eller castra romana det romerska härlägretvilket man även tillämpat i Amsterdam och i Batavia — nuvarande Djakarta — med flera städer. Troligen var det holländaren, överbyggmästaren Hans Fleming "Långe mäster Hans"[ 7 ] som tillsammans med ingenjören Johan Schultz [ 8 ] upprättade den "rutnätsplan", som låg till grund för den första stadsplanen, kallad "Kungl.
Majt:s dessein". Eftersom man önskade, att de öst-västligt gående gatorna skulle vara parallella med kanalen, vreds gatunätet några grader motsols. En svensk kyrka måste dock ligga strikt i öst-västlig riktning, varför Domkyrkan idag till synes ligger snett på tomten. Meningen var att hamnen på detta sätt skulle hållas isfri och spolas ren genom Göta älvs genomströmning.
Omfattande grävningsarbeten utfördes med start i slutet avmen planerna fick överges då utlöparna från Kvarnberget kom i dagen redan på 4—5 meters djup.
Aldergatan 13
Resultatet av grävningarna blev "gropen" eller "pölen", ett cirka ×90 meter stort område, som sträckte sig från Tyska kyrkan och uppemot Nedre Kvarnbergsgatan — där stadens första begravningsplats var lokaliserad — De mest sanka hyreslägenhet älvsbacka inom nuvarande vallgraven fanns i ett område, som avgränsades av Gullbergsvassrakt söderut över Drottningtorgetdärefter västerut och fram till Lilla Torget samt norrut mot Gullbergsvass.
Träskartad mark var allt från Lilla Otterhällan — nuvarande Kungshöjd — i en rak linje till Gullbergsvass och sydost därom. Den enda marken, som betraktades som fast, var då stråket som förband Lilla - och Stora Otterhällan med Kvarnberget och bergsreveln Lilla Berget. Den holländska metoden — att gräva hyreslägenhet älvsbacka parallellt med gatumönstret — syftade i Göteborg till att dränera terrängen, få fyllnadsjord till tomtbildningar och att skapa hamnareal samt kajlängder — lastagier — innanför fästningsgördeln.
Den allra första tomten i planlagt område vid Vallgatans södra sida, väster om KungsportenNr 1 i Första roten i Kvarteret Idogheten bebyggdes Förstaden Haga bebyggdes tidigt och fick sin första stadsplan på talet och bebyggelsen bestod av envånings trähus. Göteborg var genom Ostindiska kompaniet en blomstrande handelsstad under talet. Till följd av flera stadsbränder fick trähusbebyggelsen innanför vallgraven byggas upp på nytt, men några stenhus tillkom också.
Under de första årtiondena underhölls försvarsverken, men de kom att förfalla allt mer under århundradet och befästningen kom att spela ut sin roll.
Östra Nygatan 108C
Handeln bedrevs främst omkring Stora Hamnkanalen, medan det på Otterhällan och Kvarnberget fanns kåkbebyggelse. Utefter Fattighusån fanns olika institutioner och längs Mölndalsån och Säveån låg manufakturer. I Masthugget och Haga bodde sjöman och hamnarbetare.