Taggig träd med stora röda blommor
Nu när våren närmar sig är det äntligen dags att ge sig ut och studera växter igen! I den här artikeln tittar vi närmare på några av de trädslag som blommar tidigt om våren. Hassel, al, björk och skogsalm blommar alla mycket tidigt om våren. Blomningen förbereds redan på hösten innan träden vintrar in och blomknopparna ligger sedan redo i väntan på första antydan till vårkänning.
De är alla vindpollinerade. De behöver därför inte ha iögonenfallande blommor som lockar till sig insekter eller andra pollinatörer.
10 växter med röda blommor
Hassel, al och björk har separata hanblommor och honblommor, dock på samma träd, medan almens blommor har både ståndare och pistill i samma blomma. Hassel Corylus avellana. Om man tittar på en hasselbuske i oktober så ser man både gulnande löv, mogna nötter och anlagen till nästa års hanblommor. Hanhängena är så här års ganska korta och kompakta, 2—3 centimeter långa och gulgröna i färgen.
Under vintern faller de sista löven och nötterna äts upp eller samlas av något flitigt djur. Men hanhängena sitter kvar. Under senvintern sträcker de lite på sig men innehållet döljs fortfarande av hängefjäll. Redan i februari kan de öppna sig. När ståndarknapparna blottas blir hängena knallgula. Vid gynnsamt väder släpper de så sitt pollen att spridas med vinden.
Men vart ska det? Var är honblommorna någonstans? Om man tittar noga på de stora knopparna i hasselkvistarnas ändar kan man se små röda tofsar. Detta är det enda vi ser av honblommorna — pistillens märkesflikar. När våren har kommit lite längre lyser hasselbuskarna inte längre lika vackert gula på avstånd. Hanhängena har fullgjort sin uppgift taggig träd med stora röda blommor de tömda ståndarknapparna får en tråkigare brun färg innan hängena faller av.
Istället börjar bladen slå ut och de nya nötterna växa till. Under sommaren fyller hasselbusken på sina förråd av kolhydrater. Dessa används bland annat till att bilda nya hängen på hösten, så att hasseln kan blomma även kommande vårvinter.
Tidigblommande träd
Kolhydraterna behövs också för att bilda nya löv och under senare delen av sommaren för att få nötterna att mogna. När nötterna mognar ombildas en del kolhydrater till fett som lagras i nötkärnan. I Nordens flora av Bo Mossberg och Lennart Stenberg anges hasselns blomningstid vara februari till april. Gråal med kottar. På hösten kan man se tre årgångar av kottar samtidigt; de gröna är årets, de bruna är fjolårets och de små kolvarna i toppen längst till höger är anlag till nästa års kottar.
Vi har två inhemska arter av al i Sverige. De skiljs lättast på bladen. Klibbalens blad är breda och rundade, ofta har de en grund urgröpning istället för bladspets. Gråalen har i stället spetsiga blad med dubbelsågad kant. Även efter att bladen har fallit går det att skilja arterna åt; klibbalens bark är ofta fyrkantigt uppsprucken medan gråalens bark är slät.
Alar har den egenheten att deras blad inte gulnar på hösten. Eftersom alar lever ihop med kvävefixerande bakterier så behöver de inte bryta ner klorofyllet i löven för att återanvända kvävet så som nästan alla andra lövträd gör.
taggig träd med stora röda blommor1
Alarna fäller sina löv gröna eller grönbruna. Alens hanhängen syns tydligt redan på vårvintern. Till höger syns även anlag till två honblomställningar. På hösten kan man ibland se de blivande hanhängena ihop med tre årgångar av honblomställningar. Honblomställningarna från fjolåret sitter kvar som torra svarta alkottar, medan kottarna från innevarande år är gröna ganska länge.
Nästa års honblomställning syns som små avlånga kotteanlag i de korta grenspetsarna. Här kan nämnas att på klibbalen har alla kottar tydliga skaft medan gråalens kottar på sidoskotten har så korta skaft så att de knappt är synliga.