Fornnordisk religion stockholms universitet
Det fanns större variation i fornnordisk religion än vad forskningen tidigare trott.
Det är en av slutsatserna i en ny omfattande tvärvetenskaplig sammanställning av forskningsläget. Ofta presenteras ny forskning som rykande färsk. Ett sådant arbete är en ny handbok om förkristen nordisk religion, The Pre-Christian Religions of the North. History and Structures. Handboken omfattar fyra volymer och ger aktuella översikter över ett forskningsfält som bedrivs inom många discipliner i flera länder.
Arbetet har pågått i tio år och är den första större syntesen av forskningsfältet sedan Boken bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat arkeologer, religionshistoriker, folklorister och litteraturvetare. I stället för att se den som ett enhetligt och relativt oföränderligt mytologiskt system över tid uppfattas den som en rituell praxis, som varierar i tid, rum och social miljö.
Därmed blir kulturmöten med omgivande områden minst lika viktiga som fornnordisk religion stockholms universitet som kan följas över lång tid, säger Anders Andrén som är professor i arkeologi vid Stockholms universitet och en av bokens tre huvudredaktörer. I handboken medverkar 29 forskare från 20 universitet i 9 länder. Stockholms universitet är bäst företrätt.
Ny tolkning av fornnordisk religion
Förutom Anders Andrén medverkar ytterligare tre arkeologer och två religionshistoriker från universitetet. Genomgående betonas att den fornnordiska religionen främst var en praktiskt utövande tradition, snarare än ett sammanhängande mytologiskt system. Denna tes står i skarp kontrast till äldre översikter där den enhetliga och under lång tid oföränderliga mytbaserade religionen betonades, säger Anders Andrén.
Till skillnad från äldre översikter är nu arkeologins resultat för första gången helt integrerad i framställningen.
Avancerad kurs i fornnordisk religion I, 7.5 hp
Det rör sig framför allt om rituella platser och rituella byggnader, som är undersökta under de senaste decennierna. De skriftliga källorna om skandinavisk religion är kända sedan länge, och kan ge ny kunskap enbart genom nya tolkningar av dessa källor. Men arkeologin bidrar med helt nya källor genom fortsatta utgrävningar, fortsätter Anders Andrén. Framför allt har nya rituella platser undersökts och analyserats.
Kulthuset uppfördes cirka år och förnyades flera gånger på samma fornnordisk religions stockholms universitet fram till cirka år Nu visar fyndet i Uppåkra, liksom fynd på några andra platser, att rituella byggnader faktiskt existerade, säger Anders Andrén. Olof Sundqvist, professor i religionshistoria och författare till ett par kapitel i boken, betonar att en så omfattande tvärvetenskaplig syntes tidigare inte skrivits samt att verket ger uppdaterade och detaljerade presentationer av fornnordisk religion.
Han lyfter även fram att boken innehåller detaljerade kapitel om de centrala gudomarna som Oden, Tor, Frö och Fröja, men också mindre kända gudar och mytiska varelser som Tyr, Ull, Frigg och Skade. I boken behandlas också tolkningsproblem rörande enskilda myter.
Fornnordisk religion
Dessutom innehåller en hel volym religionsskiftet i Norden som ledde till att den fornnordiska religionen ersattes om kristendomen. Olof Sundqvist understryker betydelsen av att arkeologer och religionshistoriker har samarbetat. Enligt honom finns sedan 25 år en tydlig tendens bland religionshistoriker att vara mer benägna att dra in arkeologiskt material i undersökningarna.
När det gäller en sådan religion som den fornnordiska, där det skriftliga källmaterialet är begränsat, blir beroendet av kompletterande källor som de arkeologiska påtagligt. Enligt honom kan religionshistorikers tilltagande intresse för arkeologin förklaras på flera sätt. En förklaring kan hänga samman med att många religionshistoriker betraktar fornnordisk religion stockholms universitet som en integrerad del av kultur och samhälle, religion påverkas av till exempel sociala, politiska och genusmässiga aspekter.
För att komma åt dessa vidare kontexter behöver religionshistoriker det arkeologiska källmaterialet och de analyser som arkeologer gjort, där både kultur och samhälle beaktas. Det har också skett en för religionshistoriker gynnsam utveckling inom arkeologin. Under de senaste decennierna har arkeologer åter börjat intressera sig för att ta upp frågor om ritualer, symboler och föreställningsvärld.
Anders Andrén planerar nu att skriva en populärvetenskaplig bok på svenska om skandinavisk fornnordisk religion stockholms universitet, som är en sammanfattning av handboken. Olof Sundqvist skriver på en bok om processerna bakom den fornnordiska religionens upplösning och fall. Han planerar även att skriva en bok om guden Frö. Boken kom ut i slutet av på belgiska förlaget Brepols.
Den omfattar fyra volymer om totalt drygt 2 sidor. Arbetet har pågått i tio år och är den första större syntesen av forskningsfältet sedan den holländske religionshistorikern Jan de Vries utkom med sin andra upplaga av Altgermanische Religionsgeschichte Handboken bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan arkeologer, folklorister, historiker, kyrkohistoriker, litteraturvetare, ortnamnsforskare, religionshistoriker, skandinavister och språkhistoriker.
Initiativet till handboksserien kom från isländska forskare för 20 år sedan. Tanken var att projektet främst skulle finansieras av isländska forskningsanslag, men den ekonomiska krisen och den isländska bankkraschen kom emellan.