Vara under vatten utan att hålla för näsan
Allafragor Blogg. Hur förändras trycket under vattnet och hur påverkar tryckförändringar aspekter av dykning som utjämning, flytkraft, bottentid och risken för dekompressionssjuka? Granska grunderna för tryck och dykning och upptäck ett koncept som ingen berättade för oss under vår öppna vattendrag: att trycket förändras snabbare ju närmare en dykare är ytan.
Hålla andan under vattnet, utan att hålla för näsan?
Ja, luft har faktiskt vikt. Luftens vikt utövar tryck på kroppen - cirka Denna mängd tryck kallas en tryckatmosfär eftersom det är den mängd tryck som jordens atmosfär utövar. De flesta tryckmätningar vid dykning ges i enheter av atmosfär eller ATA. Vikten av vattnet ovanför en dykare utövar tryck på kroppen. Ju djupare en dykare sjunker, desto mer vatten har de över sig och desto mer tryck utövar de på kroppen.
Trycket en dykare upplever på ett visst djup är summan av alla tryck ovanför dem, både från vattnet och luften. Luft i dykarens kroppsluftutrymmen och dykutrustning komprimeras när trycket ökar och expanderar när trycket minskar. Luftkomprimerar enligt Boyles lag.
Du kan överträffa dig själv under ytan
Inte en matte? Detta betyder att ju djupare du går, desto mer komprimeras luft. För att ta reda på hur mycket, gör en bråkdel av 1 över trycket. Om trycket är 2 ATA, är tryckluftens volym ½ av sin ursprungliga storlek vid ytan. Nu när du förstår grunderna, låt oss titta på hur tryck påverkar fyra grundläggande aspekter av dykning. När en dykare sjunker ned får tryckökningen luften i kroppens luftrum att komprimera.
Luftutrymmena i öronen, masken och lungorna blir som dammsugare då tryckluften skapar ett undertryck. Fina membran, som trumhinnan, kan sugas in i dessa luftrum och orsaka smärta och skada. Detta är en av anledningarna till att en dykare måste utjämna öronen för dykning. Vid uppstigning händer det omvända. Minskande tryck får luften i en dykares luftrum att expandera. Luftutrymmena i öronen och lungorna upplever ett positivt tryck när de blir överfulla av luft, vilket leder till lungbarotrauma eller ett omvänd block.
I värsta fall kan detta spränga en dykares lungor eller trumhinnor. För att undvika en tryckrelaterad skada såsom ett öronbarotrauma måste en dykare utjämna trycket i kroppens luftrum med trycket runt dem. För att utjämna deras luftrum på härkomst dykaren lägger till luft till deras kroppsrum för att motverka "vakuum" -effekten genom. För att utjämna deras luftrum på uppstigning dykaren släpper ut luft från kroppens luftrum så att de inte blir överfulla av.
Dykare kontrollerar deras flytkraft oavsett om de sjunker, flyter upp eller förblir "neutrala flytande" utan att flyta eller sjunka genom att justera deras lungvolym och flytkompensator BCD. När en dykare sjunker ned, får det ökade trycket att luften i deras BCD och våtdräkt det finns små bubblor fångade i neopren komprimeras. De blir negativt flytande sjunker. När de sjunker, komprimerar luften i dykutrustningen mer och de sjunker snabbare.
Teori steg 1
Om de inte tillför luft till hans BCD för att kompensera för deras alltmer negativa flytkraft, kan en dykare snabbt befinna sig i en okontrollerad härkomst. I det motsatta scenariet, när en dykare stiger upp, expanderar luften i deras BCD och våtdräkt. Den expanderande luften gör dykaren positivt flytande och de börjar flyta upp. När de flyter mot ytan minskar omgivningstrycket och luften i dykutrustningen fortsätter att expandera.
En dykare måste kontinuerligt ventilera luft från sin BCD under uppstigning, annars riskerar de en okontrollerad, snabb stigning en av de farligaste sakerna en dykare kan göra. Detta kan verka kontraintuitivt tills en dykare förstår hur tryckförändringar påverkar flytkraften. Botten tid refererar till den tid en dykare kan stanna under vattnet innan den börjar sin uppstigning.
Omgivningstrycket påverkar bottentiden på två viktiga sätt. Luften som en dykare andas komprimeras av det omgivande trycket. Om en dykare sjunker ner till 33 fot, eller 2 ATA tryck, komprimeras luften de andas till hälften av sin ursprungliga volym. Varje gång dykaren andas in tar det dubbelt så mycket luft att fylla lungorna än på ytan. Denna dykare använder luften upp dubbelt så snabbt eller på halva tiden som de skulle göra vid ytan.