Arvid allvarsamma leken
Och man väljer lika litet sin hustru eller sin älskarinna eller sina barn. Man får dem, och man har dem, och det händer att man mister dem. Men man väljer inte! Arvid Stjärnblom arbetade på tidningen.
Den allvarsamma leken/Del 5 - Wikisource
Han hade efter ett par år blivit ordinarie musikrecensent. Efter den kvällen, då han av en tillfällighet fick recensera fröken Klarholms debut som Margareta i Faust, hade han på lediga stunder läst nästan allt som fanns att läsa om musik i Kungliga Biblioteket. Och då han dessutom var en smula musikalisk, fick han vid första lämpliga tillfälle efterträda den ordinarie, som var sjuk litet för ofta, och efter ett par, tre år hade han en lön av 2, kronor om året från tidningen, naturligtvis med skyldighet att göra allt möjligt och vad arvid allvarsamma leken helst dessutom.
Tidningens ekonomi var ännu inte så konsoliderad, att den kunde betala ut så mycket pengar bara för musikrecensioner. Men den gick framåt, det kunde var och en se: prenumeration och annonser ökades, och samtidigt växte den i omfång som en med lifsfrukt välsignad kvinna. Olyckligtvis växte på samma gång driftskostnaderna i ännu större skala — påstod Markel. Vem som betalade, visste man inte riktigt.
Ces lupanars de la pensée. Det var alltför älskvärt! Men han var ju också en obotlig romantiker.
Berlin Film Review: ‘A Serious Game’
Vad har du att klaga över? Jag har smutsen och allt djävelskapet på närmare håll än du, och klagar ändå inte! Jag gör vad jag kan för att sätta krokben för så mycket skoj och humbug och dumhet som möjligt, men då jag ser att jag är maktlös, måste jag låta det gå… Du blir aldrig tvingad att skriva något som är din mening emot. Det gör inte jag heller. Det slipper du. Du skriver om musik och om vad som helst och lyfter din lön.
Du är ju inte bara moralisk, du är övermoralisk. Och oupphörligt blir man på nytt ställd inför Pilati gamla fråga: vad fan arvid allvarsamma leken sanning? Vid denna tid, mot slutet av årvar det den stora Thérèse och hennes kassaskåp som sysselsatte tidningarna och världen. Hon ställde till och med kronprinsessan av Sachsen och monsieur Giron i skuggan.
Men Arvid Stjärnblom tänkte på annat. Det var den 20 december: hans födelsedag. Och framför honom på skrivbordet stodo två röda rosor i ett glas.
Add to your films…
Han satt och såg på dem, förlägen och litet rörd på en gång. Det hade aldrig förr hänt att någon människa här i staden tagit notis om hans födelsedag. Han kunde nog gissa vem de där rosorna kom från. Men för säkerhets skull hade han ändå frågat vaktmästarynglingen i tamburen:.
Den allvarsamma leken (lättläst) by Hjalmar Söderberg: Goodreads
Det var alltså som han hade tänkt: Dagmar Randel. För några veckor sedan hade han varit på en ungdomsmiddag med dans hos byggmästar Randel. I en paus mellan ett par danser hade han suttit och pratat med den enda ogifta av familjens tre döttrar, fröken Dagmar. Hon hade beklagat sig över att hon var så förfärligt gammal:. Men vad skall då jag säga, som fyller tjuguåtta precis samma dag?
Och så vidare… Men sedan dess hade han bara träffat henne ute ett par gånger, helt flyktigt, och de hade växlat några likgiltiga ord. Och nu hade hon alltså varit här med dessa rosor. Underligt att hon hade kommit hit till tidningen med dem i stället för att sända dem dit där han bodde…. Men hon hade väl gissat sig till att han sällan var hemma.
Och hon hade alltså velat träffa arvid allvarsamma leken. Men i alla fall… Att hon inte drog sig för att gå upp med blommor till en man på en tidningsredaktion, där folk springer ut och in oupphörligt… Det kunde ju ge anledning till prat…. Där fanns för ögonblicket inte många slantar.
Han tog pennan och skrev ett litet brev:.