Vad menas med utrikespolitiken
Publicerad 21 december Den 21 december höll utrikesminister Tobias Billström ett utrikespolitiskt linjetal på Utrikespolitiska institutet. Det talade ordet gäller.
Sanktioner
Det är en glädje att få tala vid Utrikespolitiska institutet, som spelar en så betydelsefull roll för det utrikespolitiska samtalet i Sverige. Jag vill också gratulera UI till de nya kunskapscentrumen för Ryssland och Kina. Dessa förstärkningar är viktiga inte bara för institutet, utan också för att öka Regeringskansliets och allas vår förståelse för den nya komplicerade värld vi nu möter.
De dramatiska skeendena detta år leder tankarna till de stora vändpunkterna i historien där det tydligt finns ett före och ett efter. Jag tänker därför inleda med fem betraktelser av vad krigets återkomst till Europa betyder för Sverige och för världen. Förhoppningsvis ger det en ram till de krävande och viktiga uppgifter som vår utrikespolitik står inför. Det leder oss osökt in till de konkreta uppgifter som kommer att prägla utrikespolitiken den närmaste tiden: att föra Sverige in i Nato, att axla ordförandeskapet i EU och att ge fortsatt stöd till Ukraina.
Sammantaget leder det till att Sveriges utrikespolitik nu behöver genomgå en kursändring. Jag ska inte föregå utrikesdeklarationen som presenteras i februari nästa år, vad menas med utrikespolitiken kommer jag fokusera på de säkerhetspolitiska utmaningar som just nu präglar svensk utrikespolitik.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Och allting är inte kallt och dystert, även om det kan kännas så med tanke på decembermörkret. Det finns stora, långsiktiga möjligheter för svensk utrikes- och säkerhetspolitik det kommande decenniet. Det finns vissa datum som för evigt är associerade med stora historiska händelser. Den 24 februari är ett av dem. Även om Rysslands eskalering skett under många år, årtionden rent utav, var invasionen en tydlig vändpunkt.
Vi upplever nu ett av de sällsynta ögonblick i världspolitiken när en händelse blir en lins genom vilken vi betraktar nästan allting annat. Genom aggressionskriget mot Ukraina har Ryssland försökt att undergräva den fredliga europeiska säkerhetsordningen och visat ett närmast gränslöst förakt mot FN-stadgans principer. Om Ryssland lyckas underkuva Ukraina, det näst största landet i Europa, kommer det inte stanna där.
Vi måste därför vara klarsynta över att det inte bara är Ukrainas frihet som står på spel, utan Europas frihet vad menas med utrikespolitiken den värld vi önskar leva i. President Putins krig är inte bara riktat mot Ukraina, utan även mot hela Europa och mot de värderingar som utgör EU:s fundament. Det är riktat mot hela den globala världsordningen som bygger på folkrätten.
Putin har valt ut de fria demokratierna till sin fiende för att vi står för det som han vill montera ner — det öppna samhället. Putins målsättningar blev vi varse den 17 december förra året.
Möjligheter och utmaningar för svensk utrikespolitik
De krav Putin ställde skulle i praktiken innebära att en intressesfär skapas under rysk dominans på den europeiska kontinenten. Stater som Sverige skulle inte ha den suveräna rätten att fatta egna beslut om sin utrikes- och säkerhetspolitik. Putins krav syftade även till att splittra EU och Nato. Allt annat än ett ryskt misslyckande i Ukraina skulle driva på Moskvas militära aggression och motivera andra auktoritära krafter att göra detsamma.
Ukraina är en stor prövning för det regelbaserade internationella systemet de kommande åren.
Utrikespolitiken
Och det är möjligtvis inte den sista. Därmed angår det oss alla. Att försvara den regelbaserade världsordningen är särskilt viktigt för demokratier som Sverige. Vi är beroende av en världsordning baserad på folkrätten däribland suveränitetsprincipen och som är förankrad i liberala idéer som ger oss en öppen värld. President Zelenskyj har därför fullkomligt rätt när han säger att hans soldater inte enbart kämpar för Ukrainas överlevnad, utan också för vår säkerhet och våra värderingar.
I Ukraina försvaras demokratin, mänskliga rättigheter och de internationella normerna. Ukraina har på ett heroiskt sätt återtagit viktiga territorier de senaste månaderna och kriget tycks ha nått ett kritiskt skede. Men segern är inte på långa vägar säkrad och krigets slut är inte här. Vi är nu i ett läge där stödet till Ukraina och pressen på Ryssland måste öka.
För några veckor sedan presenterade regeringen och ett nytt stödpaket till Ukraina — det så kallade Vinterpaketet — som är större än alla de tidigare stödpaketen tillsammans. Vi ger ukrainarna de luftförsvarssystem som de vad menas med utrikespolitiken desperat behöver för att skydda sin befolkning och sin kritiska infrastruktur. Och vi ökar takten och omfattningen på vårt humanitära stöd för vintern.
Förra veckan antog Europeiska unionens råd det nionde sanktionspaketet mot Ryssland sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari. Den innehåller sanktioner mot nära personer och enheter samt ett antal sektoriella åtgärder.