Rör sig barnet under förlossning

I början av graviditeten rör sig fostret utan att kvinnan känner rörelserna, men med ultraljud kan man i graviditetsvecka sju till åtta se glesa, okoordinerade vridningar och böjningar av fosterhuvudet. Från graviditetsvecka nio ökar den tid fostret rör sig och nu rör fostret även sina armar och rör sig barnet under förlossning. Andningsrörelser förekommer periodvis redan från graviditetsvecka Ju längre graviditeten fortskrider desto mer utvecklas rörelsernas koordination.

Vid omkring 16 graviditetsveckor kan i princip alla typer av rörelser som finns hos fullgångna nyfödda barn urskiljas. Typer av rörelser och vid vilken tidpunkt i graviditeten rörelserna uppkommer visar på utvecklingen och mognaden av barnets centrala nervsystem, medan styrka och den tid en rörelse varar, ökar med barnets växande muskelmassa. Variationen för när en blivande mamma känner de första rörelserna från sitt barn är stor.

Det är ovanligt, men det finns kvinnor som beskriver att de känt barnet röra sig redan i graviditetsvecka 12, andra menar att de första gången kände barnet röra sig i graviditetsvecka Det som är vanligast är att en förstföderska känner de första rörelserna från sitt barn i graviditetsvecka 19 till 20 medan kvinnor som tidigare fött barn, känner rörelserna något tidigare.

När ska jag kontakta förlossningen? - Karolinska

Till en början upplevs rörelserna som extremt lätta och flyktiga och kan vara svåra att skilja från egna tarmrörelser. Den första förnimmelsen av barnets rörelser i livmodern beskrivs ibland som en försiktig kittling, som en beröring av en fjäder eller som en lätt puff av luft från munnen mot handens insida. Det kan ta ett tag innan kvinnan förstår att det var barnet som gav sig till känna.

Kraften och antalet rörelser ökar från graviditetsvecka I graviditetsvecka 32 beskrivs en platåfas avseende hur ofta barnet rör sig, men det finns inget som tyder på att rörelserna avtar och blir färre i slutet av graviditeten.

Förlossningens olika faser: Vad du behöver veta och vad du kan förvänta dig under förlossningen

Man kan dela in det ofödda barnets rörelser i två huvudgrupper; stora rörelser och små rörelser. De stora rörelserna känns tydligt, det kan vara när barnet sparkar, sträcker ut kroppen eller när barnet vänder på sig. De små rörelserna som barnet gör, men som inte känns, är att suga på tummen, grip-rörelser med fingrar och tår och andningsrörelser. För varje vecka som går växer barnet och rörelserna blir starkare och kraftfullare.

Mellan graviditetsvecka 20 och 30 börjar rörelserna blir organiserade och barnet har vakenhetsperioder som avlöses av perioder av vila på cirka 40 minuter upp till en timme. Typen av rörelser ändras vartefter graviditeten fortskrider. I slutet av graviditeten beskrivs ofta rörelserna mer som kraftfulla och tryckande jämfört med de sparkar som känts tidigare. Rörelserna kan i slutet av graviditeten upplevas som att hela fostrets kropp involveras i rörelserna.

I en undersökning tillfrågades gravida kvinnor i fullgången graviditet om de kunde beskriva hur rörelserna kändes just under den aktuella veckan. Alla kvinnor som intervjuades födde ett friskt barn några dagar till rör sig barnet under förlossning par veckor efter intervjun. Varje kvinna i den här undersökningen upplevde sitt barns rörelser på ett unikt sätt.

En del var gravida för första gången, andra kunde relatera hur barnet rörde sig och jämförde med hur deras tidigare barn rört sig.

Fostrets rörelser

Gemensamt för alla var att de beskrev rörelserna som en kommunikation med barnet och att rörelserna upplevdes som starka. Den här undersökningen summerade att i slutet av en graviditet som avslutas med att ett friskt barn föds, är det vanligt att mamman tydligt känner barnets rörelser och att rörelserna upplevs som kraftfulla. Fostrets rörelser i livmodern och kvinnans förutsättningar att uppfatta rörelserna påverkas av flera faktorer.

Om kvinnan ligger ner känner hon vanligen flest rörelser, om hon sitter, noteras oftast färre rörelser. Svårast att känna rörelserna är i regel stående och om kvinnan själv är i rörelse. Moderkakans placering i livmodern påverkar också förmågan att uppfatta rörelserna. Om moderkakan sitter i livmoderns framvägg kan det vara lite svårare att känna rörelserna, framförallt i tidig graviditet.

Även mängden fostervatten påverkar möjligheten att uppfatta rörelserna.

Förlossning

Om kvinnan har kraftig övervikt kan det försvåra för henne att känna fostrets rörelser. En viktig faktor som påverkar kvinnans känslighet för rörelserna är förstås hur långt graviditeten kommit. Av och till kan kvinnan uppleva att det är lugnt i magen, barnet har perioder av sömn många gånger under ett dygn. Mot slutet av graviditeten har de flesta foster en dygnsrytm och är aktiva på kvällen.

Rör sig bebisen under latensfasen Varje foster har sitt eget individuella sätt att röra sig på.

Fyra rotationer förlossning När ett nyfött barn efter förlossningen inte vill röra en arm eller ett ben kan det bero på ett benbrott, även kallad fraktur.

Mindre fosterrörelser vissa dagar Kanske har du också fått höra att det är normalt att bebisen rör sig allt mindre i magen mot slutet av graviditeten – för att det är så trångt.

Plötsligt ökade fosterrörelser Att lära känna sitt ofödda barns rörelsemönster kan minska oro under graviditeten och öka prenatal anknytning.

Det kan vara stor skillnad från foster till foster hur ofta och hur kraftigt det rör sig. Liksom nyfödda barn är olika finns det också skillnader mellan ofödda barn. En del är mycket aktiva under sin tid i livmodern medan andra är lugna, men alla foster rör sig ända fram till födelsen. Varje foster har sitt eget rörelsemönster och i slutet av graviditeten kan mönstret kännas igen.

Fostret växlar mellan vakenhetsperioder med mycket rörelser och perioder av vila då fostret är stilla. Om den gravida kvinnan mot slutet av graviditeten tar sig en stund varje dag när fostret har en vakenhetsperiod, kan hon lära känna sitt ofödda barns rörelser och få en god uppfattning om rörelsemönstret. Om sparkarna minskar i kraft eller förekomst och avviker från fostrets normala sätt att röra sig, ska det uppfattas som ett tecken på att fostret inte har det bra i livmodern och leda till en undersökning av fostret och dess livsmiljö.