Maria nilsson umeå universitet
Tillsammans med kollegerna Kamrul Hossein och Thora Martin Herrmann från universiteten i Rovaniemi, Finland och Montreal, Kanada har Lena Maria Nilsson haft det redaktionella ansvaret för en internationell forskningsantologi om livsmedelssäkerheten i Arktisområdet, som släpps idag den 10 september. I antologin beskrivs olika utmaningar kopplade till hållbarhet, självförsörjning och försörjningskedjor för mat, med ett särskilt fokus på arktiska urfolk.
Traditionella livsmedel som torkad fisk och renkött lyfts fram i antologin, men även livsmedelsproduktion som kräver modern teknologi. I ett av kapitlen har Lena Maria Nilsson, forskare vid Arcum, arktiskt centrum vid Umeå universitet, granskat den svenska livsmedelsstrategin från ur ett samiskt och arktiskt perspektiv. Hon har jämfört traditionell samisk kunskap om hur man överlever i norr med de värderingar som uttrycks i livsmedelsstrategin och upptäckt en viktig skillnad.
Maria Nilsson
Medan fokus förr i tiden var att överleva och äta sig mätt, att samarbeta över etniska gränser och dela, är målformuleringarna i dagens livsmedelsstrategi huvudsakligen marknadsorienterade och inriktade på att matens produktionsvärde ska öka. Din kropp får lika många kilokalorier när den äter en potatis som kostar en krona, som den får när den äter en potatis som kostar tio kronor.
Men det har inte näringsvärdet gjort.
Livsmedelsstrategin har med andra ord lyckats utan att livsmedelssäkerheten har ökat. För att illustrera hur en näringsinriktad livsmedelsstrategi skulle kunna se ut, har hon räknat om underlagen för de regionala livsmedelsstrategierna i Norrbotten och Västerbotten till kilokalorier.
Ny rapport om våld mot samiska kvinnor i Sverige
Resultaten pekar på en lokal livsmedelsförsörjningsgrad på kilokalorier per person och dag, vilket är mindre än hälften av vad en genomsnittlig vuxen med ett stillasittande liv behöver. Men hur säkra är egentligen de här beräkningarna? Nilsson understryker att felmarginalerna är stora. Sommarendå vi hade en extrem torka, var läget självklart betydligt sämre. Och det är möjligt att det kan finnas år som har varit bättre.
Därför lyfter hon hellre fram modellen som sådan än siffervärdena.
Umeå University's logo
Med sitt bokkapitel vill Nilsson visa att det behövs en fördjupad diskussion kring livsmedelssäkerhet, där beslutsfattare även tar fasta på det biologiska värdet. Hon lyfter också fram samiska livsmedelsproducenter, som något som inte lyfts fram tillräckligt i den svenska livsmedelsstrategin, när det kommer till målformuleringar, och ger ett exempel. Det gör rennäringen till ett mycket viktigt område ur ett självförsörjningsperspektiv i norr, det som kallas livsmedelssuveränitet.
Renkött har också högre halter av många viktiga vitaminer och mineraler jämfört med industriellt producerat kött från ko och gris.
Sveriges livsmedelsstrategi kritiseras i bok om matsäkerhet
Bild Oscar Sedholm. Bild Nick Bondarev. För mer information kontakta.